Det är dags att släppa dig fri

Åh så härligt . . Jag har ut och gått nu en och halv timme runt hela byn där jag bor.. Jag är så Glad glad gald att jag stannade kvar här. Jag tror det var år och dar gick den rundan jag gick idag. Så jäkla mycket hade förändras och massor av minnen kom, både bra och dåliga men ett fett minus var att de hade tagit bort HELA min favorit lekpark.. Det gjorde ont i hjärtat att se kan jag tala om. De kan inte riva ruckelhuset (synd att jag tog en bild på det:/) Det är så gros att det väcker mossa på alla skrotnisse bilar m.m Snacka om att förstöra miljön till max. Men en lekpark kan dem riva. Som pappa säger, stolpskott hehe ;) Förresten vad jag kommer sakna honom för jag kommer inte få träffa han förrän på Söndag för när jag åker till Sthlm åker han hem. Dålig tajming ;) 

 

Under tiden jag gick med flög massor av tankar på mamma. Jag kollade många gånger upp mot solen och himlen och sa: Jag saknar dig så och varje tår är för dig mamma. Kan du inte bara komma hem snart? Både jag och mina bröder lider pga av dig. När jag satt där på parkbänken kom en katt från mitt igenstans och den såg ut precis ut som nisse. En katt som mamma verkligen älskade och det tog jag som ett tecken. Han hoppade upp och tjamde och såg på mig med ledsna ögon. Där satt en katt och jag men inerst inne vet jag att det var mamma som sa. "Du måste släppa mig fri nu så du själv mår bättre. Jag har det bra nu, jag lider inte längre och jag dansar varje dag till all bra musik som finns här uppe. Jag är i paradiset min älskade underbara flicka. Vi ses! Jag älskar dig" Då brast jag av glädje tårar och så försvann katten. Nu har jag äntligen släppt mamma fri och det känns enormt bra. Det är som jag fått en ny kraft .. 

image1318


Idag insåg jag med hur mycket jag saknar mitt liv, skolan vännerna och min älskade pojkvän. Jag har stängt ut så många och jag vill bara att de ska komma tillbaka och att ta om det allt från början. Sen mamma försvann hamnade jag i en marddröm som jag inte trodde var möjlig. Jag har försökt och åter försökt men sorgen och min sjukdom åt mig sakta men säkert inne från. Jag hoppas verkligen att alla dära slipper gå igenom det jag går igenom ända vet jag att det är massor som går igenom samma sak. Fast sorgen är olika för person till person men jag tror i vilket fall att den göra lika jävla ont hos alla. Alla svek sårar. Jäkla skit att det ska vara så men samtidigt får man inte glömma allt underbart som finns och allt min mamma har gjort för mig. Hon vill alltid mitt bästa och hon är och förbli en stor del av mig.

   
       


Jag kommer aldrig bli för stor för att leka. Så är det bara ;) Det var till och med ungar som sa det till mig. Är inte du lite för stor men så tyckte de att jag var cool. hehe barn överaskar alltid. Såna busungar ^^

Här kommer lite biler bakifrån på vårat hus och mitt drömhus. Jag vill aldrig flytta hemifrån (A).

image1329

image1330

Pappa kan känna sig stolt som har byggt det själv men trädgården är långt ifrån klar. Vi har inte bott där så länge så vi har inte hunnit kommit så långt. Det skiljer sig så från mängden det är därför jag älskar det så.

Vad har ni gjort för skoj idag då? <3
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0