hallonkyssar

eller våga ta risker.. Usch det var ren plåga att vänta på att komma in. Jag fick såna hemska tankar för det satt en gubbe och glodde ögon ur sig och jag tänkte. Visst jag är ett pyskifall, right? Det gjorde inte bättre heller när kemin inte stämde mellan oss överhuvudtaget. Gosh jag ska genast gå till en annan fast vi knappt pratade mår jag ändå lite bättre efter besöket. Sen när hon sa med du är verkligen djupt deprimerad hjärtat och du verkar inte ha det lätt. Klart jag inte har det lätt. Vad fasen tror hon? Att förlora sin mamma är bland de värsta som kan hända än eller behövas plågas av allt som jag har gått igenom. Allt var så bra i somras när jag hade gått vidare med saker och ting och så händer det här. Alla murar jag hade byggt bara rasdes ihop på några få sekunder. När hon började tala om inlagd så greps paniken.. Jag måste tag i mitt liv och jag måste må bra för aldrig att jag tänker ligga in på ett sjukhus.. Jag mår super dåligt redan när jag känner den där sur lukten ;P Kort och gott.. Jag lärde mig iallafall ut av dag att jag om jag bara vill och inte tänker på annat så kan jag eller det är inget fel på mig att jag känner så mycket hat och har rätt att gråta och skrika. Den ni ;) Jag ska genast slå i en kudde och försöka få ut min ilska sen ska jag ta en promenad.. But det är bara att aceptera läget och försöka tänka positvit. Jag försöker vända det dåliga till bra.. Peppning på G !