Jag är så jävla arg på dig mamma

image2483


Att sörja är något av det svåraste en människa kan vara med om,
speciellt om du är ung och har förlorat en nära anhörig genom suicid.
Johan Cullberg talar om att livet består av en rad kriser.
Dessa kriser kan vara en förutsättning för att vi människor
ska utvecklas och gå framåt i livet.
Men när en människa tar sitt liv hamnar de nära anhöriga i en traumatisk kris,
vilket är annorlunda från de andra utvecklingskriserna.


Hur känns det att vara 19 år och få veta att mamma tagit sitt liv?
Det vet jag & genom min bok har jag försökt gå vidare.. ( När den är klar är en annan femma men jag jobbar på det ;))





Varför?
Jag vill slippa ställa den frågan om och om igen.
Jag tror nog att jag aldrig
kommer förstå varför du gjorde det.
Jag tänker på det varje dag.
Hjärtat skriker, tårarna fossar.
Jag förstår inte vad jag ska ta mig till.
Allt kväver mig mamma, saknaden gör himlans ont.
Är det mitt fel, gjorde jag något fel?
Var vi inte tillräckliga? Snälla ge mig ett svar.
Om jag bara visste som var på gång
hade jag kunnat stoppa det då?
Jag är arg så arg för att du
lämnade mig ensam kvar...




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0