Min önska
Dödskallar sjalen börjar komma lite smått tillbaka ;P
Snälla söta & rara tomten låt min önska slå in.. Jag tänker inte säga vad det är för önskan för det är mina business, och jag tror på det. Om man man inte säger något så slår önskan in talalalala ;)
Detta kan inte vara möjligt.. eller jo det kan det.. Vi får se själva sanningen imon.. Nu måste jag leta efter ett passande troll till inbjudans korten sen är det dags att plugga i matte för imon är det nationella igen.. Pusst! All lycka till mig, jo tack för det kan jag behöva.. ;P
Sov så söt alla & Puss o kram Lovisa <3
Tack så himla mycket, det är det jag vill. Att någon ska stanna upp, så att Tea inte blir glömd.
Jag tycker att du oftast skriver jättefina inlägg om din mamma också. Hon var säkert en underbar mamma, det märks på dig, Lovisa.
Det är som du säger, att många säger att man är jättestark och så, fast man KÄNNER sig inte det minsta stark alls. Man vill bara försvinna och ge upp ibland, men tanken på Tea håller mig kvar. Hon vill att jag ska leva, och även om jag gör en massa saker som jag vet att hon inte skulle tycka var bra så hoppas jag att hon fortfarande älskar mig. Läste precis ditt inlägg om hur smal du har varit, jag har levt i anorexi i några år, och ord som "vad smal du är" sårar än idag. Jag har aldrig varit tjock, jag har alltid varit underviktig och när jag fick anorexi så blev det självklart värre, nu är jag friskt förklarad, men ord sårar. När de säger så, så vill jag bara tillbaka till anorexin hur det är låter, och bli trygg igen. Det har ett samband med Tea, Jag kan inte äta nu när hon är borta. Det är svårt att förklara men när jag var sjuk så mådde jag jättedåligt och kundeinte tänka på något annat, så nu vill jag komma tillbaka dit, så att jag slipper tänka på att Tea är borta. Om jag bara skadar mig själv så mycket som möjligt så kankse jag glömmer bort, för bara ett tag att hon inte finns till längre. Och jag vet att det är farligt och dumt. Men det är bara så jag känner, jag kan inte äta när jag mår dåligt, och jag saknar henne så himla mycket.
Det är sjukt att du skrev maktlös i kommentareb, för det är precis det jag skrev om idag.
Tack för att du lyssnar, jag trodde inte att du skulle ha tid att kommentera alls och så.
Men jag uppskattar verkligen det. Att du bryr dig. Tack för att du lyssnar, Lovisa
KRAM
Mamma har en sån där sjal :D
