hallonkyssar

Vart vi än går så ser vi och känner den där ytligheten feelingen.. Oftas står det hela tiden i alla tidingar så får du drömkroppen, såhär går ner du i vikt bla bla. Jag är rent ut sagt trött på det för på något sätt är det som samhället ska bestämma hur vi ska se ut. Det finns aldrig någon som skriver du är bra som du är. Det är inta ofta jag ser det men det lockar jag jue inte de som läser. För alla har vi komplex som gnager på oss själva vill få bort dem. Så hur mycket lockar inte såhär går du ner/upp (Det beror på vad som gnager dig.) Det är det som får än att köpa visa tidningar och med hopp lyder man rådet som det står och sätter upp den planen sen hamnar man på ruta ett igen och ger upp. Alla ställer så mycket krav omkring sig. Är det bara jag som känner så? Jag känner ofta att jag har krav jag ska uppleva till och jag vet att min S har också sagt att jag ställer krav på han. Visst gör man det och det gör mig stressad för förvirrad. Det är så mycket stress och allt. Jag försöker njuta som bara den av livet och jag märker hur mycket bättre de äldre mår än de unga. Speciellt på bussarna märkar man det. Det är en helt annan gemenskap bland äldre och det som jag saknar. Som idag. När jag satt bussen bestämde jag mig för att börja prata med den som satt brevid. Det borde vara en vane sak och den personen fick mig låta som jag vore dum i huvudet bara för jag var trevlig. Vad lever i vi för land igentligen? Kan inte folk öppna en med öppna armar och vissa kärlek istället för hat. Jag med min funderingar . . Hmmmmm. 

Hittade lite gamla bilder som jag tog förra året vid denna tiden..